Hur hormoner påverkas i förklimakteriet

Förklimakteriet, även känt som perimenopaus, är en övergångsfas som inträffar innan en kvinna når klimakteriet. Under den här perioden, som oftast börjar för kvinnor i 40-årsåldern, sker de hormonförändringar som driver de symtom de flesta förknippar med förklimakteriet.

Att förstå vad som händer med hormonerna gör det lättare att begripa varför kroppen reagerar som den gör, och varför symtomen kan variera kraftigt från dag till dag.

Östrogen vid förklimakteriet

Östrogen är det centrala könshormonet i det kvinnliga reproduktiva systemet. Det produceras framför allt av äggstockarna och styr menstruationscykeln, upprätthåller slemhinnorna i underlivet, påverkar hud och hår, skyddar skelettet och spelar en roll i hjärnans reglering av humör, sömn och kognition.

Östrogen förekommer i tre former i kroppen: östradiol (den dominerande formen under fertil ålder), östron (den dominerande formen efter klimakteriet) och östriol (förekommer framför allt under graviditet). Det är östradiol som sjunker mest påtagligt under förklimakteriet.

Under förklimakteriet minskar östrogennivåerna, men det sker inte jämnt. Östrogenet pendlar kraftigt. En månad kan nivåerna vara höga, nästa månad låga. De här svängningarna förklarar varför symtomen kan variera markant och varför det kan vara svårt att förutsäga hur man kommer att må.

Det är de låga östrogennivåerna som orsakar värmevallningar, nattsvettningar, vaginal torrhet och benskörthet. De höga svängningarna kan orsaka bröstömhet, uppsvälldhet och humörsvängningar.

Östrogenbrist påverkar också hjärnans serotoninproduktion, vilket är en direkt koppling till humörsvängningar, ångest och sömnsvårigheter under förklimakteriet.

Progesteron

Progesteron produceras av det corpus luteum som bildas efter att ett ägg har lossnats. Det förbereder livmoderslemhinnan för en eventuell befruktning och spelar en viktig roll i menstruationscykelns reglering.

Under förklimakteriet minskar progesteronproduktionen ofta snabbare och jämnare än östrogenet. Det leder till att ägglossning sker mer sällan, och det är en av anledningarna till att mensperioderna kan bli oregelbundna och tyngre. Progesteron har också lugnande egenskaper och hjälper till att reglera sömnen. När progesteronnivåerna sjunker kan det bidra till sömnstörningar och oro.

FSH: det hormon som stiger

Follikelstimulerande hormon (FSH) produceras av hypofysen och signalerar till äggstockarna att mogna ut ägg. När äggstockarna svarar sämre på signalerna under förklimakteriet höjer hjärnan FSH-nivåerna i ett försök att stimulera dem.

Stigande FSH-värden är ett tidigt tecken på att äggstockarna börjar åldras. Det är det FSH-test din läkare kan ta, men enstaka värden är svåra att tolka eftersom FSH kan variera kraftigt under förklimakteriet.

Testosteron

Testosteron förknippas ofta med män, men det produceras också av kvinnors äggstockar och binjurar, om än i lägre mängder. Testosteron bidrar till libido, energi och muskelstyrka.

Testosteron minskar gradvis under hela vuxenlivet och sjunker under förklimakteriet och klimakteriet. Det är en del av förklaringen till att sexlusten minskar och att det kan bli svårare att behålla muskelmassan.

Hormonförändringar och hur de märks

De hormonella förändringarna under förklimakteriet sker gradvis men påverkar kroppen brett. Eftersom östrogen och progesteron finns i nästan alla vävnader, inte bara i reproduktionssystemet, kan konsekvenserna av sjunkande nivåer märkas på ställen man inte förväntat sig: i huden, i lederna, i munnen och i urblåsan.

En del kvinnor märker hormonförändringarna tidigt, redan i mitten av 40-årsåldern. Andra hinner in i slutet av 40-årsåldern utan att ha noterat mycket. Takten beror på hur snabbt äggstockarna trappas ned, vilket varierar från person till person.

Hormonernas koppling till symtomen

Sambandet mellan hormonnivåerna och symtomen är direkt:

Vad kan du göra?

Att konsultera en läkare kan hjälpa till att hantera symtomen väl, antingen genom livsstilsförändringar eller hormonbehandlingar. Hormonterapi syftar till att stabilisera hormonsvängningarna och lindra de mest påfrestande symtomen.

Det är också värt att komma ihåg att kroppen har en förmåga att anpassa sig. De kraftiga svängningarna tillhör förklimakteriefasen. När klimakteriet väl är nått och hormonnivåerna stabiliseras på en lägre nivå brukar många av symtomen minska.

Vanliga frågor om hormoner vid förklimakteriet

Kan ett blodtest bekräfta att jag är i förklimakteriet? Inte med säkerhet. FSH-nivåerna stiger under förklimakteriet, men de varierar kraftigt från dag till dag. Ett enstaka högt FSH-värde bekräftar inte förklimakteriet. Läkaren behöver väga samman symtom, ålder och blodvärden för att göra en bedömning.

Påverkar hormonförändringarna hjärtat? Östrogen har skyddande effekter på hjärt-kärlsystemet. När östrogenet sjunker ökar risken för hjärt-kärlsjukdom på sikt. Det är en av anledningarna till att livsstilsfaktorer som kost, motion och att inte röka blir extra viktiga under och efter förklimakteriet.

Kan hormonnivåerna normaliseras av sig själva? De pendelrörelser som är typiska för förklimakteriet planar ut när klimakteriet väl är nått. Kroppen anpassar sig till de lägre hormonnivåerna och många symtom minskar eller försvinner. Det kan ta ett till tre år efter sista mensen.

Vad kan jag göra för att stödja hormonbalansen? Livsstilsfaktorer som regelbunden motion, tillräcklig sömn och en antiinflammatorisk kost påverkar hur kroppen hanterar hormonsvängningarna. Läs mer om konkreta livsstilsråd och om tillgängliga behandlingsalternativ om besvären påverkar din vardag.

Har du frågor om dina hormoner eller dina symtom? Ställ dem här.